Den 1 april 2024 trädde en ny lag i kraft som syftar till att stärka skyddet för våldsutsatta personer, särskilt barn, i behov av skyddat boende. Lagen innebär att skyddat boende nu är en tillståndspliktig verksamhet med tydliga kvalitetskrav, och att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt .
Trots lagens intentioner har det första året visat på flera utmaningar. Enligt en rapport från Unizon har antalet barn som beviljas skyddat boende minskat med 43 procent sedan 2018. Under 2024 placerades endast 672 barn på Unizons jourers skyddade boenden runt om i landet . Detta innebär att många barn som lever i våldsamma hem inte får det skydd de behöver.
För att vända denna utveckling kräver Unizon att regeringen inför en så kallad placeringspeng, där staten betalar hälften av kostnaden för en plats på skyddat boende och kommunen resten. Syftet är att säkerställa att våldsutsatta kvinnor och barn får det skydd de behöver .
Regeringen har å sin sida gett Statskontoret och Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och stödja tillämpningen av den nya lagen. Statskontoret ska analysera effekterna av lagändringarna, medan Socialstyrelsen ska ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket samt om barns utsatthet .
Det är avgörande att dessa insatser leder till förbättringar i praktiken, så att skyddade boenden kan erbjuda den trygghet och det stöd som våldsutsatta personer, särskilt barn, har rätt till.
